Bristen på arbetskraft slår hårt mot offentliga sektorn

Massiv invandring har presenterats som en lösning. Men det

finns inte hur många unga, begåvade och välutbildade som

helst. Sverige är kanske inte heller det första land de vill

emigrera till, säger Benny Carlsson, docent vid Lunds

universitet.



Nästan alla i-länder har samma demografiska utveckling, varför

det kommer att råda skarp konkurrens om attraktiva

immigranter, menar han.



Tillsammans med Per Bromé, forskare vid

Befolkningsekonomiska stiftelsen och Rolf Ohlsson, professor i

ekonomisk historia vid Lunds universitet, har Benny Carlsson

skrivit studien "Bäddat för mångfald".



Sverige behöver inte arbetskraftsinvandring, hävdar de. Den

potentiella arbetskraften finns redan, i form av de cirka 100 000

invandrare som idag står utanför arbetsmarknaden. De skulle

omgående kunna erbjudas anställning och internutbildning för

att täcka personalbristen inom bland annat vård och omsorg.



Enligt författarna är det nämligen fram för allt inom den

offentliga sektorn som arbetskraftsbristen kommer att slå hårt:

Där väntas pensionsavgångarna bli jämförelsevis stora och

tillströmningen av unga liten.



Inom näringslivet ser det ljusare ut: "I privata sektorn - mest

tydligt i den "nya ekonomin" - blir pensionsavgångarna

jämförelsevis små och tillströmningen av ungdomar stor".



- Unga väljer i första hand privata sektorn och ett kraftigt ökat

tillskott av ungdomar är att vänta. Det handlar om till exempel

civilingenjörer och civilekonomer, säger Rolf Ohlsson. De som

väntas från olika utbildningar kommer att räcka till för att fylla

det privata näringslivets behov.



Författarna tvivlar heller inte på att det är ungdomarna - oavsett

härstamning - som kommer att vinna "kampen om jobben inom

privata sektorn".



Invandrarna, som definierar som vuxna utrikesfödda, har då

större chans inom offentlig sektor, vilket skulle bidra till att

"avhjälpa invandrarproblematiken". Dessutom skulle det vara en

"ypperlig chans att plocka in nya idéer i offentlig sektor".



Lagar driver inte på mångfald

Mångfald i en verksamhet kan nämligen föra med sig stora

möjligheter. Men också risker. Olika aspekter av mångfald inom

privat och offentlig verksamhet behandlas utförligt i studien.



- Det mesta man läst har låtit väldigt entusiastiskt, säger Benny

Carlsson, men låter förstå att mångfald inte är okomplicerat.

Han har gått igenom en stor mängd amerikansk litteratur och

vaskat fram positiva och negativa erfarenheter.



Exempel på möjligheter är större potentiell arbetskraft och

"pool" av talanger, ökad kreativitet och förändringsbenägenhet,

bättre kundservice. Exempel på risker kan vara

kommunikationsproblem, kulturkrockar och det omvända;

förlust av "gamla" kunder.



Benny Carlsson har studerat vad det är som driver fram etnisk

mångfald och kommer fram till anmärkningsvärda slutsatser.



- Diskrimineringslagar och liknande har ingen speciell betydelse,

vare sig för offentlig eller privat verksamhet. Möjligen kan de

bidra till ideologiskt mångfaldstänkande, men de driver på

ganska lite.



Offentligt verksamhet påverkas inte heller av regeringspolitik

eller direktiv.



Personalfrågor påverkas i lika liten grad av motivet att satsa på

mångfald.



- Man väljer bland dem man har tillgång till för tillfället, säger

Benny Carlsson.



Och så kommer han till slutklämmen:



- Arbetskraftsbrist eller hotet om sådan är det absolut starkaste

motivet till mångfald.



En slutsats av SNS-studien är därför att de offentliga

arbetsgivarna står inför stora utmaningar, hävdar författarna.

Och bland annat det ligger till grund för antagandet att det är

"bäddat för mångfald".



Källa: Länk: saftidningen.saf.se

Av gh 25 Mar 2001 18:31